På 40 år har antalet ansökningar om vräkning mer än halverats, trots stor befolkningsökning. Utvecklingen är densamma för antalet verkställda avhysningar. Samtidigt ökar problematiken kring avhysningar av kriminella.
Under krisen på 1990-talet kulminerade ansökningarna om vräkning. År 1993 sköt de över 20.000. Året därpå avhystes över 7.600 hyresgäster av Kronofogden.
Sedan infann sig en nedåtgående trend som höll i sig fram till krisåren 2008-2009. Då ökade antalet vräkningsansökningar och avhysningar på nytt.
Därefter har vräkningarna minskat markant och ligger nu på cirka 2.500 per år.
Davor Vuleta:
”Det var de ekonomiska kriserna som ställde till det på 90-talet och 2008-2009”, kommenterar Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
Varför vi under superåren på 1980-talet drogs med vräkningar på omkring 5.000 årligen, i jämförelse med dagens 2.500, kan han inte svara på.
”Troligtvis finns i dag en bättre samverkan i kommunerna, plus att det finns kommunala budget- och skuldrådgivare som många går till.”
Trenden är samtidigt att allt fler vräkningsansökningar går hela vägen till avhysning. År 2019 verkställdes drygt 43 procent. Så hög andel har tidigare bara registrerats år 1991.
Sett till hela 2010-talet låg den genomsnittliga andelen verkställda vräkningar på 33 procent, medan den på 20-talet har stigit till 38 procent i genomsnitt.
”Under 2020 och 2021 har ansökningarna gått upp. Därmed också antalet vräkningar av privatpersoner”, säger Davor Vuleta.
En hög inflation och stigande ränta riskerar att förvärra situationen, fortsätter han.
”De som har det tufft ekonomiskt kommer att få det tuffare. Då ökar risken för fler avhysningar.”
Trots den uppåtgående kurvan ökade inte vräkningarna 2020 jämfört 2019, vilket enligt Davor Vuleta kan bero på att hyresvärdar avvaktat under pandemin.
”Jag tror att vi under 2022 kommer att se klarare siffror på det när hyresvärdar skickat in sina ansökningar”, säger han.
Om en ansökan sker via betalningsförelägganden registreras den under ”hyror”. Men om den går till hyresnämnden kan den hamna under posten ”övrigt”. Då handlar det troligtvis om störningar eller olovlig uthyrning, enligt Davor Vuleta.
”Det är mycket möjligt att kriminell verksamhet också ligger där”, säger han.
Varken polisen eller Kronofogden har i dag uppgifter på hur många vräkningar, eller ansökningar om vräkningar, som sker på grund av kriminell verksamhet.
”I de allra flesta fall rör det sig om att hyran inte är betald. Det har legat på mellan 80 till 85 procent genom åren”, säger Davor Vuleta.
De återstående 15 procenten får Kronofogden in från domstol eller hyresnämnden, fortsätter han.
”I de fallen kan det bero på något annat än utebliven hyra, men det finns ingen statistik om det handlar om kriminalitet, oväsen, olovlig uthyrning eller något annat”, säger han.
Åse Henell:
Antalet barn som berörs av vräkning ökade i Sverige förra året. I takt med att mat- och elpriser stiger tillsammans med inflationen oroar sig organisationen Majblomman för att ännu fler barn kommer drabbas.
– Vi är väldigt bekymrade över vad vi ser nu, säger Majblommans generalsekreterare Åse Henell.
Fakta om vräkning – så fungerar det
Om en hyresgäst inte betalar hyran eller på andra sätt bryter mot en överenskommelse i hyreskontraktet, kan hyresvärden ansöka om vräkning. Detta sker i två steg. I första steget ansöker hyresvärden om ett beslut om att hyresgästen får vräkas. Det kallas att ansöka om betalningsföreläggande. Hyresvärden kan också få ett beslut från domstol där det står att hyresgästen ska flytta. I steg två begär hyresvärden att Kronofogden ska genomföra själva vräkningen.
En hyresgäst som har problem med att betala hyran bör så tidigt som möjligt kontakta hyresvärden för att hitta en lösning. För hyresvärden är det viktigt att arbeta förebyggande, till exempel genom att prata med hyresgästen redan vid den första uteblivna hyran. Kronofogden har ett metodstöd, som visar hur lokal samverkan mellan kommuner och hyresvärdar kan förebygga och förhindra vräkningar.